Bye. Once more.

Igår hade vi en liten "farvälsmiddag" till Tomoko, hon åker hem imorgon, fast jag ska äta lunch med henne och Yuki imorgon innan hon åker. Vet inte hur det kommer bli med att hålla kontakten med Tomoko, för honpratar inte så mycket, hon skypar inte. Men det blir väll en hel del skrvande på facebook kan jag tro, kommer ju att åka till Osaka nästa år med för att träffa Nozomi och Yuki, tar nog en sväng till Kyoto med för att hälsa på Tomoko.

Igår kväll efter att jag kom hem så pratade jag men Andrea lite, och ännu en gång så bad han mig att komma till Rom, kan ju inte just nu eftersom att jag måste gå i skolan, han tycker det r tråkigt men jag har lovat att hälsa på honom in England i höst. Jag får se hur det blir med pengar, kanska hinner en resa till Rom innan Oktober, men jag tvivlar starkt på det.

Idag blir det en hemma dag, får inte pengar förns imorgon. Då jäklar blir det åka av.




Glömde ju skriva att en säkring har gått här på övervåningen, alltså i mitt rum, så jag kan inte ladda något. Jag trodde först att det var min adapter som hade gått sönder så jag köpte en ny men när den inte heller funkade så frågade jag Adam om han kunde kolla på det och sa då att en säkring gått. Han sa att han skulle köpa en och fixa igår men när jag kom hem inatt så funkade det inte, så jag gick ner till vardagsrummet. Jag flyttar mig mellan lekrummet och vardagsrummet, just nu sitter jag i hallen på golvet, inte så skönt men vad göra jag inte för att ladda mitt batteri, but my bum is taking the piss.
Adam är hemma, men jag vill nte grna fråga hur det går, känns lite pinigt. Jag väntar helt enkelt på att få berättat för mig att det är fixat eller kommer att fixas, just nu har jag ingen aning när det kommer vara bra igen. Jag gillar inte att sitta här nere hela dan, det gör mig lite obekväm.

Just nu känns allt jäkligt hopplöst, jag skulle mycket hällre bara köpa en flygbiljett och åka hem till sverige än att vara här faktiskt. Skolan är inte bra just nu, om dom kan sätta mig i rätt level skulle saken vara så mycket bättre. Får väll se hur det går. Dom ringde från EF igår och frågade om jag mådde bra, det är väll rätt uppenbart att jag hatart just nu, men på fredag ska jag få veta min nya level, om jag inte kommer upp i C2 så vet jag inte vad jag ska göra, jag kommer förmodligen ta mig ett snack med dom, gör under C2.1 så pallar jag inte, jag kan inte gå i skolan och hata det! Detta är inte gymnasiet! men va fan, 44 dagar klarar jag nog.

Så om polisen kommer och hämtar mig nästa vecka så vet alla att det är för att jag har brännt ner EF London.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0